Är sjukt dålig på att hitta positiva saker hos mig själv.
Något jag faktiskt är lite smått stolt över, är att jag känner att jag utvecklats sjukt mycket genom att rida 'problemhästar'.
Speciellt Celine, där en kamp kunde vara i två timmar. Hon var en bångstyrig jäkel, som trodde allt gick på tid.
Från att vägra på 40cm, och kunna springa nonstop,
till att hoppträna på 1m-nivå, och ha ett kontrollerat tempo i alla gångarter, med fina bakben.
Resan varade under ett år, och den var tuff. Jag ångrade den många gånger under tiden, idag är jag glad att jag tog mig an kampen, för den ponnyn har visat mig, att jag kan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar